Kollegan bredvid kunde inte komma på att hon hade någon svaghet eller brist. När vi vandrat laget runt visade det sig att jag var den enda som hade brister i min personlighet.
Lyckliga jag! Tänk, att få arbeta i en så fantastisk personalgrupp! Och eftersom alla var så fantastiska så kunde de säkert ha överseende med mig och mina brister........
Nu har jag insett att mina styrkor även är mina svagheter........
och att den som tror att den kan allt aldrig kan lära sig något nytt.
Vad vet vi egentligen?
4 kommentarer:
Den som anser sig inte ha några brister, den har problem.
Det är viktigt att fundera över sådana frågor mellan varven.
Kära Ninja, tänk vad förståndig du är!!!
Mycket tänkvärt Inlägg! Önskar att mååååånga skulle läsa den!
Kramen varm och ärlig.
Man blir aldrig fullärd.man lär sig något nytt varje dag! Va bra att du har hunnit ikapp oss andra *ler* Nattikram!
Mycket bra inlägg! Du är en klok kvinna! Kramiz
Skicka en kommentar