Lyran och storbandsjazz.....

Vanlig lördag.......nästan.
Det blåste rejält om benen idag. Men är det maj så är det.....inga strumpbyxor här inte, då får det hellre vina lite om benen. Efter att ha varit ute en sväng i blåsten beslöt vi oss för att ta en fika på Lyran.
Lyran är ett sekelskifteshus i trä, en riktig dröm med snickarglädje, glasveranda, terasser, torn och en underbar utsikt över Mälaren.
Ett riktigt Ninjashus helt enkelt. Här skulle jag gärna flytta in med mitt pick och pack. Anordna stora fester i salarna och bjuda på utsökta middagar för alla mina vänner.
Mannen bredvid skulle snart få spader av att måla alla verandastaket, spröjs och utsnidade foderbrädor.
Men han kan ju lika gärna vänja sig vid tanken.......för en dag ska jag bo i ett sådant hus!
Man måste hålla drömmarna vid liv inte sant?
När vi avnjutit vårt kaffe i de stora salarna med kristallkronor, tog vi en sväng förbi Bredängs centrum. Kulturskolan hade avslutningskonsert på torget med storbandsjazz.....
Innan jag blev "utkastad" ur dåvarande kommunala musiksskolan spelade jag med i en blåsorkester som repeterade just i Bredäng.
Bland åskådarna dök det upp en man som undrade var jag gjort av min klarinett? Är det inte bra lustigt.....man besöker en plats där man inte vistas så ofta längre och så dyker det upp en bekant från längesedan.
Min klarinett har varit nedgravd ett bra tag nu......och det är få som vet att jag en gång spelat det instrumentet. Men den mannen mindes, han kunde tom räkna upp flera platser där jag spelat.....

Det sista stycket jag övade på innan jag slutade spela var Adagio i Mozarts klarinettkonsert. Min lärare sade att stycket användes som intagningsprov till orkestrar och skolor...
Men jag slutade som sagt att öva......och jag vet inte om han menade allvar när han lade noterna i mina händer.....