Om liljekonvalj.....

Idag såg jag liljekonvaljer. En hel backe full. Så vackert stod de där sida vid sida i full blom. Jag kunde tyvärr inte känna doften när jag svischade förbi i bussen. Jag kan inte ens plocka en bukett eftersom de är fridlysta i Stockholms län.
I år är nog en blick ut genom bussfönstret det närmaste jag kommer liljekonvaljer. Nästa vecka när jag har semester och lämnar länet är de nog överblommade.
När jag var yngre plockade jag ofta en bukett liljekonvaljer på försommaren. De fyllde rummet med en underbar doft. Liljekonvaljer är den optimala buketten vid en skolavslutning tycker jag, eller varför inte en brudbukett. Den behöver inte arrangeras.......den är så vacker när man kantar den med en rosett av konvaljeblad.


En doftande bukett av liljekonvaljer......
Vilken underbar design! Små skira klockor med en doft som får all världens parfymörer att avundas......
Så avslutas maj månad detta år, den underbaraste månaden på året och som vanligt gick den alldeles för fort förbi.....

Om tomater....

Tomater är gott. Förra veckan köpte jag tomatplantor av min kollega som har ett växthus. Man måste ju sponsra verksamheten.....
Jag köper olika sorter varje år och har aldrig lyckats få fram en enda röd tomat. Som bäst lyckades jag skörda ett tiotal gröna innan frosten kom.
För det mesta torkar plantorna bort under min semester, eller så regnar de sönder, eller så är det för kallt , eller så är det för varmt.
I år köpte jag en sort som ska stå i växthus........och växthusvarmt har vi på altanen. Om det nu inte blir för varmt?
Min moster hade växthus när jag var liten och där odlades tomater. Hela semestern åt vi nyskördade tomater. Det bästa var när vi barn fick plocka av alla tomater som var för små för att sälja. Vi brukade få ihop en rätt stor påse. Gissa om de var söta! Godare tomater har jag nog inte smakat varken förr eller senare. Men det verkar inte som om jag ärvt den där tomatodlargenen.......förutom att jag tycker att tomater smakar väldigt gott.

Ninja bland tomaterna? Nåja, i alla fall rätt färg.....

Och det är bara vår hos mig.....

Så här ser våren ut hos oss? Det är knappt att man tror att detta är en förort till Stockholm, men det är det....
Det tar mig ca 15 minuter att promenera hit. Vi har en promenadslinga längs Mälaren där vi bjuds på så här vackra vyer. Jag promenerar här ett par gånger i månaden. Inte oftare för man blir hemmablind tyvärr.
Jag skulle nog behöva en liten "vovve" för att motivera mig att gå hit mer regelbundet. Men "vovvar" tar tid....
och dessutom är jag lite allergisk mot hundar.
Så det får bli kameran som får vara kamrat på färden. Den här bilden är "lånad" i mannen bredvids arkiv.
Hur ser våren ut hos er?

Lyran och storbandsjazz.....

Vanlig lördag.......nästan.
Det blåste rejält om benen idag. Men är det maj så är det.....inga strumpbyxor här inte, då får det hellre vina lite om benen. Efter att ha varit ute en sväng i blåsten beslöt vi oss för att ta en fika på Lyran.
Lyran är ett sekelskifteshus i trä, en riktig dröm med snickarglädje, glasveranda, terasser, torn och en underbar utsikt över Mälaren.
Ett riktigt Ninjashus helt enkelt. Här skulle jag gärna flytta in med mitt pick och pack. Anordna stora fester i salarna och bjuda på utsökta middagar för alla mina vänner.
Mannen bredvid skulle snart få spader av att måla alla verandastaket, spröjs och utsnidade foderbrädor.
Men han kan ju lika gärna vänja sig vid tanken.......för en dag ska jag bo i ett sådant hus!
Man måste hålla drömmarna vid liv inte sant?
När vi avnjutit vårt kaffe i de stora salarna med kristallkronor, tog vi en sväng förbi Bredängs centrum. Kulturskolan hade avslutningskonsert på torget med storbandsjazz.....
Innan jag blev "utkastad" ur dåvarande kommunala musiksskolan spelade jag med i en blåsorkester som repeterade just i Bredäng.
Bland åskådarna dök det upp en man som undrade var jag gjort av min klarinett? Är det inte bra lustigt.....man besöker en plats där man inte vistas så ofta längre och så dyker det upp en bekant från längesedan.
Min klarinett har varit nedgravd ett bra tag nu......och det är få som vet att jag en gång spelat det instrumentet. Men den mannen mindes, han kunde tom räkna upp flera platser där jag spelat.....

Det sista stycket jag övade på innan jag slutade spela var Adagio i Mozarts klarinettkonsert. Min lärare sade att stycket användes som intagningsprov till orkestrar och skolor...
Men jag slutade som sagt att öva......och jag vet inte om han menade allvar när han lade noterna i mina händer.....

Nästa vecka är det semester!

Nästa vecka arbetar jag bara två dagar, sedan har jag semester. Den elfte juni ska vi vara i Göteborg på bröllop. Både present och klänning är inhandlad så nu gäller det bara att hålla figuren tills dess.
Men vad ska vi göra innan?
Mannen bredvid surrar om att åka norrut. Det var längesedan jag besökte norrland, bortsett från ett par turer till Abisko.
Jag tänker nordnorge.......och börjar drömma om Andöya, norr om Lofoten.
På Andöya kan man åka och titta på kaskeloter. Mannen bredvid kontrar med Runde, en ö med fågelberg och Lunnefåglar.
Nu får vi se var vi hamnar........


Norge är vackert som en saga.....
Det är också Sissel Kyrkjebö när hon sjunger Grieg....

Vad kunde man inte hitta i skolans källare?

När jag var ung räknades jag nog till de väluppfostrade......(nu är jag bara fostrad). I alla fall så betydde det att viss musik inte var riktigt "rumsren" hemma hos oss.
Det var en rätt rebellisk tid då jag växte upp......långt hår och korta kjolar. Mina föräldrar förfasade sig för vad ungdomen hittade på. Musiker var inte prydligt välklippta längre, killar sminkade sig och färgade håret.
Men vad man inte kunde lyssna på hemma spelades i skolan.......
Varje rast spelades det låtar av de populäraste artisterna......och visst var det en och annan låt som fastnade. Längst ner i skolans källare hade vi ett uppehållsrum där vi kunde lyssna till musik, spela kort och prata. Jag minns att jag kunde rusa ner dit på rasten för att hinna lyssna på den här låten........för man visste ju exakt var på skivan den fanns. Det här är fortfarande en av mina absoluta favoritlåtar.......
Varsågoda......
David Bowies "Life on Mars"



Vad mer kunde man hitta i skolans källare? Ett och annat kan jag lova, bland annat det här gänget. Jag tycker de är rätt kul......egen stil hade de också, spana för all del in den charmige pianisten....
SPARKS kallades gruppen och de höll sig på topp i ett par terminer. Bowie däremot.......

Tant brun.....och smyckena med en historia

Idag är jag brun......
Transportbyxorna är bruna och till det bär jag en brun top. Jag var tvungen att byta hängsmycke i morse för att även det skulle matcha. När jag rotade bland mina smycken hittade jag två armband gjorda av ljusblå pärlor och nötter uppträdda på ståltråd med en sinnrik låsanordning i samma material.
De är så vackra, enkla men vackra......
Det var längesedan jag använde dem. Men idag passade de bra till allt det bruna.
För nästan tio år sedan var jag i Masai Mara i Kenya. I en vecka tältade vi bland masaierna. Masaierna bodde i byn och vi gästade deras camping. Det var en mycket enkel sådan mitt ute i buschen.....
Medan andra turister valde att bo på lodge med beväpnade vakter och elstängsel, valde vi att bo mitt ute på savannen med en masai som vaktade våra tält under natten.
Vi var uppe i gryningen för att få se de vilda djuren och på förmiddagen tog vi för det mesta en siesta antingen på en filt i gräset eller i vår hängmatta.
En äldre masaikvinna brukade besöka campingen, hon var tatuerad och det var ganska glest mellan tänderna. Det bekom henne inte alls att vi sov eller försökte sova. Hon böjde sig ner över oss och studerade oss ingående......ibland hoppade vi högt när vi vaknade och hon stod böjd över oss på ca tio cm avstånd.
Då log hon stort och tandlöst mot oss och skramlade med en ring där hon trätt upp alla armband som hon ville sälja på.
Naturligtvis köpte jag armband av henne......efter att ha tittat igenom hennes sortiment så fastnade jag för de två ljusblå. De passar så bra ihop.....
Eftersom mina armband är ovanliga och dessutom vackra så lägger folk märke till dem. Varje gång jag bär dem får jag berätta historien kring dem.....
Så var det även idag.


Vårt tält och vår nattvakt i Masai Mara

Bostadsbrist....

Det är inte bara ungdomar som har svårt att hitta en bra bostad. Min väninna har byggt en holk i snickeriet på jobbet. I väntan på att få tid att spika upp den på ett lämpligt ställe, ställde hon den på räcket utanför hennes dörr. Där fick ett par mesar syn på den och vips hade de flyttat in!
Det bekymrade inte dem att de bor på hennes veranda en halv meter från dörrhandtaget. Så nu kan hon inte spika upp holken, det får vänta tills ungarna flugit ut.

På näsan i rabatten.....

Man skulle kunna tro att skärgårdsliv så här års är rätt lugnt. Inga semesterfirare så långt ögat kan nå utan endast tomma bodar och stugor.
Då har man inte räknat med de grå pantrarna. De invaderar ön redan på våren med gräsklippare, häcksaxar, slipar och andra missljudande tingestar.
Tystnad är ett minne blott.......här väsnas det minst lika mycket som i stan. Båtar ska rustas och sjösättas, gräsytor ska trimmas och klippas.
Själv hamnade jag i svärfars rabatt......
På en sten några meter ut i vattnet låg tärnan på ägg och lät sig inte störas. Hon har anpassat sig till de moderna tiderna. Tyst vår.......det var nog längesedan, innan redskapen var el eller motordrivna.


En silvertärna är det som häckar på stenen. Den har färdats långt....

Inga bromsar....eller?

Och då menar jag inte de bevingade ettriga flygotygen som ställer till det för oss sommartid, utan bromsarna på bilen. Där vill man ha bromsar. Jag hämtade ut min bil från "doktorn" idag där den varit konvalecent över helgen.
Mannen bredvid besiktigade den för en månad sedan och den gick igenom trots vissa besynnerliga missljud.
-Ahhh det är bara lite rost på bromsskivorna, log besiktningsmannen.
Förra veckan började missljuden ändra ton och helt plötsligt tog bromsarna ojämnt. Jag var ute och körde med en väninna när jag helt plötsligt kunde trampa bromsen i botten och fick börja "pumpa" med foten för att få stopp på bilen.
Helt klart inte bra!
Men lugn jag har varit med förr......
Vi hade planerat att besöka en väninna som bor på en ås med en hiskelig backe som slutar tvärt vid en sjuttioväg utan sikt. Det var uteslutet........
Det var bara att vända om och ta säkraste vägen hem.
Om man undviker nedförsbackar, korsningar, rondeller och övergångsställen med mammor som skickar ut sina barnvagnar i gatan utan att se sig för, så har man minimerat riskerna betydligt.
Sedan gäller det att se upp för svarta bilar av märket audi och BMW för de har ofta fel på blinkersen.
Genom att uttnyttja min lokalkännedom, motorbromsen och planera körningen noga så tog vi oss hem helskinnade.
Bilen fick åka till "doktorn" redan samma eftermiddag.
Vår "doktor" kunde inte låta bli att visa upp bromsskivorna för oss.
-Det här är det värsta jag sett, fnissade han.
Det fanns ingen beläggning kvar alls, endast det räfflade mönstret under skivorna. Hur bilen kunde gå igenom besiktningen är en gåta? Lite rost? Jo, jag tackar jag.

Transportbyxor....

Bilen måste till doktorn idag så det fick bli en promenad tur och retur till jobbet.
För att hinna i tid fick inte klädvalet ta alltför lång tid.
Efter att ha rotat runt en stund i garderoben hittade jag mina "transportbyxor". Jag hittade dem på rea. Det är ett par bruna jeans i mjuk denim.
Supertajta! Men jag fick plats........ de ser ut som de är formsydda ungefär. Rörelsefriheten är dock något begränsad.
Fast de sitter snyggt.......
Vad gör man när man i en provhytt hittar ett par snygga aningen för tajta byxor? Man låter priset avgöra helt enkelt.....
Detta par kostade 75 kronor och som transportbyxor duger de alldeles förträffligt!



Somrig transportsträcka.....i småland.Och ett smalare jag i jeans....
Tänk om man fick färdas på en sådan här stig till jobbet? Så var det förr,
en promenad längs fägatan för att hämta in korna till kvällsmjölkningen.
Men allt var inte bättre förr......även om sommarpromenaden till ängslyckorna var njutbar.

Kriget mot kirskålen.....

Trädgårdsägarna för en ojämn kamp mot ogräs och skadedjur. Ibland tar man strid och ibland ger man upp.
Kirskål......införd i Sverige av munkar som läkeört. Undrar om de tänkte på att den skulle invadera i stort sett varenda trädgård i södra Sverige?
Min granne anlade en rabatt alldeles vid tomtgränsen för ett antal år sedan och i den nya jorden fanns det kirskål som snabbt spred sig in i min gräsmatta.
Jag har försökt att gräva upp den, kväva den med plast, spraya den med ättikssprit och krigat med alla möjliga medel. Men den bara ler blommande åt mig och fortsätter att föröka sig. I ett par år har jag bara ignorerat den......låtsas som om den inte finns och brutalt kört över den med gräsklipparen.
Men nu har vi fått nya grannar som stirrar stint på min gräsmatta med blicken "Måtte inte detta elände komma hit!"
Det är åter dags för en strid. Denna gång har jag fått hostor av mamma som vi ska plantera där kirskålen växer. Strategin går ut på att använda växternas inneboende kraft och låta dem kriga om utrymmet.
Må bästa växt vinna!

Dagens tanke....en ledig maj!

Maj är en fantastisk månad. Varje år tänker jag att det är nu som jag borde ha semester. Jag vill följa naturens väg mot sommar. Jag vill följa knopparnas väg mot blad och blommor. Jag vill se när blåsipporna lämnar över stafettpinnen till vitsippor och gullvivor.
Och visst anar jag det nu också......men det går så fort att jag inte riktigt hinner med.
Idag ställde jag mig mitt emellan hägg och syren.
- Här befinner jag mig nu mellan hägg och syren, proklamerade jag högt. Det är numera ett avstånd och inte en tidsangivelse!
De förbipasserande skrattade och nickade instämmande.
Stängt mellan hägg och syren vad betyder det nuförtiden? Jag fortsätter att önska mig en helt ledig maj och en dag är jag säker på att min önskan kommer att slå in.

Avbrott i vardagen....

Förra helgen var jag i Riga på kortsemester. Varje dag var proppfull med nya intryck. När man upplever så mycket under en kort tid så förefaller det som att tiden stannar upp. Känslan blir att man varit borta mycket längre än bara ett par dagar.
Under en längre semester.....när man vistas på samma ställe och hinner få "semesterrutiner" smälter dagarna samman och det känns som om tiden går fortare.
Den här helgen var vi på kryssning. Båten var ett kryssningsfartyg, vilket i stort sett innebar att vi blev omkörda av alla andra färjor medan vi gled fram i sakta mak mellan öarna.
Mina föräldrar som varit med förr hade beställt A-hytter med bästa läget. Längst bort och högst upp, med andra ord inget störande spring i korridoren.
Till middag blev det trerätters med bästa fönsterbord.......även det förbokat.
Jag tog en semesterdag idag.......vilket betyder att jag har ännu en kortvecka framför mig. Det är härligt när veckan slutar innan jag har fattat att den har börjat.

I ett, i ett...

Idag har den ena aktiviteten avlöst den andra. Det har gått i ett som man säger. Gårdagen var likadan.
Nu ska jag ta en paus, andas ut och bege mig ut på  sjön ett tag....

Större utrymme....

En dator har flyttat in till mig. Mannen bredvids dator började plötsligt uppföra sig underligt och nu har jag fått ärva den.
Fast den har varit hos "doktorn". Så nu har den blivit medicinerad mot virus och återfått sin gamla styrka. Eftersom det är vår firmadator som nu gått i pension så är det ordentligt tryck i den när den väl blivit kurerad.
Nu väntar jag bara på att mannen bredvid flyttar ut så att jag kan flytta in......och fylla alla blivande tomrum med mina egna möbler.


Så här vill jag bo....

Betong på gång eller badkrukor?

Nu har vi fått betongfnatt på jobbet. Jag tog med mig formar och betong från förra gruppen och nu skapas det vill jag lova. Om ett par dagar har vi trädgårdsmarknad och till den tänkte vi gjuta fågelbad, ljusstakar, hjärtan och mycket, mycket mer.
I morgon ska jag lossa på formen till ett specialdesignat fågelbad som mannen bredvid beställt. Fågelbadet ska vara fotovänligt i natursten och betong......
När vi var i Uganda fanns det ett fågelbad av betong i trädgården. Till den lilla pölen kom det en mängd exotiska gäster. En morgon kom en stor långbent rovfågel på besök. Den såg ungefär ut som en långbent
ormvråk. Innan den badade gjorde den en lång procedur.Den ställde sig på kanten till fågelbadet och synade det noga. Först lade den huvudet på sned och betraktade pölen med ena ögat. Sedan gjorde den en ordentlig granskning med det andra ögat. När syningen var överstökad doppade den ena fotens klor i vattnet men drog hastigt upp foten igen precis som om det var fel temperatur i vattnet. Sakta, sakta smög den sig ner i badet.....mannen bredvid har en lustig bild på den precis när den känner av vattentemperaturen. Fågeln beter sig som en riktig badkruka! Tyvärr hittade jag inte den bilden......
Ni får nöja er med en badande gräsand.......det lustiga var att när den stora rovfågeln väl kom i fågelbadet så betedde den sig precis som gräsanden på bilden.

Fyra timmar tur och två timmar retur?

Längre bort än så ligger inte Riga....
På hemvägen landar man innan man har startat, åtminstone om man har medvind. Flygtiden var femtio minuter och med tanke på att man passerar en tidszon så hamnar man på minus tio minuter.
Från dörr till dörr blev det fyra timmar tur och två timmar retur.
Efter en härlig långweekend i Riga hos goda vänner är vi nu på  hemmaplan igen. Igår vaknade vi upp i Riga, åt en god frukost, tog en promenad i en park, åt lunch, packade och flög hem.
Väl hemma gav vi oss iväg ut i sörmland på bäversafari. Mannen bredvid fotade den här lilla gynnaren samt tre andra bävrar. Min kamera har inget teleobjektiv så jag fick vara nöjd med att fota omgivningarna dekorerade med mörka bäverprickar.
De bilderna ska jag bespara er......
Bilderna från Riga har jag ingenstans att ladda ner så det får bli ett inlägg längre fram......

Zumba i Engelska parken?

På mina breddgrader har "gammeldans " nästan dött ut. Vem kan dansa shottis, hambo och polka längre?
Ett fåtal kan jag tro. Desto fler dansar zumba.......
Nu har även jag fått prova på denna fluga. Det var kul och svettigt. I en timme höll vi på, vilket var alldeles tillräckligt för en otränad. Vår instruktör påstår att man bränner ca 500 kalorier på en timme. Men då får man nog hålla hans tempo, vilket var stört omöjligt.
Jag hade fullt sjå att hålla reda på mina armar och ben, när jag skulle snurra och om jag skulle vara uppe eller nere. Vi har möjlighet att använda våra friskvårdspengar till zumbaträning så det blir nog fler gånger....

Nu ska jag bloggpausa ett par dagar. Oregelbundet bloggande har det blivit pga att jag inte har någon egen dator för tillfället. Men nu blir det paus av en helt annan anledning......

Konst eller konstigt?

Det är inte lätt att vara nyskapande när alla färger och former redan finns.
Måste konst alltid vara innovativ, nyskapande och återspegla samtiden?
Många delar av min samtid tycker jag inte om.....den är girig, självisk, orättvis, maktgalen och destruktiv.
Varför kan konst inte få vara vacker, dekorativ och harmonisk?
För att det inte tillhör vår tid?
Egentligen är det bara människans verk som är disharmoniska, den här årstiden råder både ljus, skönhet och harmoni i naturen.
När jag betraktar den konst våra arbetstagare gör så präglas den av glada färger och experimentlusta. De förstår inte vad som menas med att återspegla samtiden.
Vad hjärtat är fullt av talar munnen..........det kanske även gäller vårt sätt att skapa bilder?




Vad som anses vara tilltalande konst varierar i olika länder. Här är en bild
på smycken från Tanzania.

Att jag kom in på ämnet beror på att jag och en kollega ägnat dagen åt att hänga en utställning. Under lunchen diskuterade vi konst och hur synen på konst förändrats över tid. Mycket av det som anses vara konst idag skulle inte gå hem för ett par hundra år sedan.
Vad är konst och vad är inte konst? Svår fråga eller hur?

Om att klara sig.....

Det här klokorden fick jag höra idag.....
" Den mus som lärt sig att hata ost kommer att klara sig länge"

Ett annat klokord.....
" Tänk efter två gånger när du erbjuds honung på en nyslipad kniv"