Välkommen till min blogg! Här skriver jag om min vardag. En värld av bilder, fotografier, konst, betong, kultur, natur, resor, hästar och en hel massa bokstäver!



fredag 25 maj 2012

Om Indisk tvål.....

2008 besökte jag Indien. Vi bodde på Lighthouse beach, en strandpromenad med många restauranger. Medan vi satt och väntade på att bli serverade i en av restaurangerna kom en försäljare och ville sälja tvål.
Tvålarna var välgjorda och doftade gott, men jag behövde ingen tvål.
- Men jag behöver sälja tvål, förklarade försäljaren.
Då kom saken naturligtvis i ett helt annat läge............det är många som är mycket, mycket fattiga, så att sälja tvål kan vara ett sätt att försörja sig på.

Jag letade fram en sedel och tänkte att jag får väl ge bort ett par indiska tvålar i present. Indiska tvålar innehåller många välgörande oljor och kryddor.
När jag sträckte fram min sedel fick jag en hel plastkasse full med tvål i utbyte! Det var inte bara ett kilo......
Här fanns det tvål till hela släkten!

När dagen för hemfärd närmade sig blev det tydligt att vi inte skulle kunna ta all tvål med oss hem. Jag stoppade ner ett par tvålar i väskan men vad skulle jag göra av resten?
Släng dem! föreslog mannen bredvid. Men inte kan man slänga väldoftande tvålar hur som helst......
Jag tog med mig hela påsen ner till stranden......
-Är det någon som behöver tvål? ropade jag. Strax hade strandens alla fruktförsäljerskor strömmat till. Klart att alla ville ha tvål! Tyvärr räckte inte tvålarna till för alla kvinnor som kom springande, men ganska många fick tvål i alla fall.

När jag kom hem till Sverige gav jag bort ett par väldoftande tvålar i present. En behöll jag själv......
Idag tog den tvålen slut......varje gång jag tvålat in mig med den, har jag tänkt på Indien och fruktförsäljerskorna på Lighthouse beach. Tänk, att vi har doftat likadant........

Lighhouse beach, Kerala, Indien

18 kommentarer:

MARIA I KOS sa...

Vilken fin historia .
Tack för att du delar med dig av dina semesterminnen.

Min mans bror och hans fru har varit i Indien två gånger på samma ställe , och trivdes mycket bra . Dom blev bekant med en familj som bodde där som var mycket gästvänliga trots fattigdom .

Kram ♥

MARIA I KOS sa...

Vilken fin historia .
Tack för att du delar med dig av dina semesterminnen.

Min mans bror och hans fru har varit i Indien två gånger på samma ställe , och trivdes mycket bra . Dom blev bekant med en familj som bodde där som var mycket gästvänliga trots fattigdom .

Kram ♥

Anonym sa...

Vilken fin historia du bjuder på idag. Härligt att du med att köpa tvålen gav glädje till så många. Försäljaren som fick sälja tvålen, kvinnorna på stranden som du gav tvål till och de som fick tvål i present här hemma och även du som har njutit av tvålen så länge... Fint <3

Monica sa...

Ninja, Ninja vilket fint Inlägg! Rör mig djupt i hjärteroten! Jag hade troligen gjort precis som dig!
På tal om Indien, så ska vi på en begravning i veckan av en man från Indien. Han var buddist, så de blir en sådan begavning....???? Kan jag skriva att de ska bli intressant? Ja, nu har jag redan gjort det...
Önskar dig allt gott och var rädd om dig!
Kram och vink från mig.

Livet och vardagen sa...

Världen är inte så stor som vi tror ibland och vi har också mycket gemensamt, även om vissa har det sämre materiellt än vi. Gillar dina tankar!

Yvonne sa...

Härligt tvälminne!!!!Bloggerskan Sita kanske??????Vad menar du med det???Kram

Anonym sa...

Så är det ju. En del behöver få sälja.

Renée sa...

En underbar berättelse som verkligen speglar olika delar av världen...

ansepanse sa...

vilka härliga minnen :)
Sv: åjo, det finns en uppsjö av bilselar till vovvar, det gäller att hitta rätt och ta de som är krocktestade och fungerar, så att man inte köper "grisen i säcken"
kramar

Annika sa...

Va fint av dig att ge bort tvålarna istället för att kasta dom!

Vicke sa...

då blev många kvinnor på stranden glada kan jag tro, ha en fortsatt trevlig helg nu

lavendia sa...

Vad fint. Du kunde inte använt dina tvålar bättre och gav dig kanske mer minnen än om du tagit alla tvålarna med hem. En tänkvärd historia!

Jag tror du har rätt när det gäller nappaträd. De blommar nog året om.
Liza hade säkert tyckt om ifall jag klappade henne på den lena mulen. Hon skulle nog bli nervös om jag var så rädd för att sitta på hennes rygg.
Till helgen blir det Gotland. Ska läsa på litet.

soffie sa...

mmm va fin berättelse å vilken vacker bild,Hoppas du haft en underbar dag :) kram

Nett sa...

Härligt att du delade med dig av tvålen och jag tycker bara att det är synd att jag inte väd där då du delade ut dem :)

Camilla sa...

Vilken fin historia.
Och vilken vacker bild.
En bild säger mer än tusen ord.
Kram!

Frugans viktiga resa sa...

Ja det är aldrig en lugn stund längre men jag älskar det. Jag behöver bara en dag då och då där jag får vara själv för att samla batterierna :)

Gardenhouse sa...

Vilket fint och positivt semester minne på många sätt!
Kram Sussi

Unknown sa...

vilken otroligt fin story, det måste vara just en sådan som man kommer ihåg hela livet! underbart!

susanne