När jag var liten uppskattade jag mycket att jag var född i Sverige. Det fanns inga krig här och ingen svält.
Barnen i Biafra pratades det mycket om i skolan och på tv, en svår svältkatastrof som drabbade många barn.
-Släng inte maten, tänk på barnen i Biafra! kunde man få höra.
Ett ungt huvud funderade naturligtvis på hur det kunde hjälpa barnen om jag åt upp min mat eller inte.
Men det var naturligtvis inställningen......att inte ta maten på tallriken för given.
Det är inte många dagar jag har behövt gå hungrig i mitt liv och då har det för det mesta varit självvalt. Men känslan av att få vara mätt tillhör inte alla på vår jord idag. Nu när sommaren är slut och bistrare tider nalkas kanske man hellre skulle vilja leva i något annat land. Men att ha mat på bordet och att kunna äta i fred är mycket värt. Och jag är mätt, idag också.
4 kommentarer:
jo så är det allt, vi här i Sverige har det bra jämfört med mycket annat där ute i världen¨
kramar
Så sant, maten för dagen är inte självklar för alla! Det ser vi ju i Somalia just nu...så fruktansvärt! Kramiz
Godmorgon! Nu får vi se om hostorna tar sig Vi hade två New Forest och en inriden travare.Sen hade vi hästar som var inaccoderade som vi hjälpte till med.Att rida igen ... vet vi ju inte stund och tid bara... Ha en bra dag! Morgonkram!
Mycket tänkvärt!
Skicka en kommentar