Det blev Nyköping!

Det blev Nyköping och en flaska handdesinfektion. Jag kunde bara inte missa mannen bredvids vernissage och första fotoutställning på Culturum i Nyköping. Jag träffade doktorn också och förhörde mig om min eventuella smittorisk. Smitta i rum var mycket liten såvida jag inte hostade någon i ansiktet och smittorisken reducerades avsevärt om jag spritade händerna.

Så jag har hållit mig på avstånd och spritat händer i tid och otid. Här kommer lite bilder.....

Hängning pågår.....

Landshövding Bo Könberg öppnar utställningen.....

Kommunfullmäktiges ordförande talar.....

I samspråk med en besökare....

Duktiga porträttfotografen Marie Linderholm med ateljé i Nyköping

Mannen bredvid i samspråk med landshövdingen....

Initiativtagaren till utställningen var Torsten Götlin son till framlidne hovfotografen Curt Götlin...

Och nu är det skumpatajm!

Hör ni mig?

Efter några dygns sovande så tror jag faktiskt att jag hörs. Jag ringde en kvinna för ett par dagar sedan och hon hörde knappt vad jag sade i telefon. När jag talade med henne idag så hörde hon vad jag sade. Det måste vara ett framsteg.......
Huruvida det blir läkarbesök eller kompledigt i morgon är dock inte bestämt ännu. Hoppas det blir kompledigt. Jag vill till Nyköping, jag vill!

Framstupa viloläge....

Jag har investerat i en hel massa sömn både igår och idag. Ha det gott alla vakna människor nu ska jag krama kudden lite till.

Och ute är det grått....

Vill du verkligen förpassa denna till papperskorgen?

Svar ja. Jag har städat i arkivet. Det kan behövas. Jag har så mycket bilder. En del finns i många exemplar. Nu har jag sorterat i mapparna. Och raderat eller deletat som det kallas nuförtiden. Förr var städa arkivet lika med att städa bokhyllan och lådorna samt sortera pärmarna. Nu finns det ett dammfritt digitalt arkiv att hålla ordning på också. Inget damm och ingen sopbil som behöver hämta soporna. Men tidskrävande kan det vara. En tidskrävande manick är den allt den här datorn.

Jag köpte amaryllislökar på rea för en dryg vecka sedan.  Nu har de slagit ut. Precis lagom till min förkylning så jag hinner njuta extra mycket av dem.

Och ute är det vackert vinterväder......

Vi går mot ljusare tider.....

Det var dags att visa det i färg och bild tyckte jag. Jag tog en liten promenad runt kvarteret idag. Det är bra att få lite luft, även om man är förkyld. Jag blev alldeles slut av en promenad på några hundra meter. Men det var dagens motion jag lovar. Nu ägnar jag mig åt att koka bönor, ge mig ansiktsmassage och att dricka varmt vatten. Det där med ansiktsmassagen och varmvattnet fick jag tips om av min kinesiska väninna. Hon som är kinesisk naturläkare. En rejäl ansiktsmassage om dagen och minst fem muggar varmt vatten......
På åttonde dagen ska man se ut som en prinsessa.......
Återstår att se.

Snart ser det i alla fall ut så här!

Linser och bönor

Jo, det finns lite av varje i mitt skafferi. Sånt där som ska blötläggas och långkokas. Nödproviant om man så vill kalla det. För här ska vi minsann inte svälta ihjäl i första taget. Bägge mina föräldrar upplevde kriget. Ransoneringar, fattigdom och brist på det mesta. Därför är jag uppväxt med ett mindre lager hemma, bestående av lite av varje som kan vara bra att ha den dag då inget fungerar. Detta har på något sätt gått i arv. För jag har också ett lager "nödproviant " hemma om utifall krisen är här. Bönor och linser, pasta, konserver och lite smått och gott. Men även dessa produkter har ett bäst före datum. Och när hinner den moderna nutidsmänniskan lägga bönor i blöt och göra långkok? Svaret är aldrig. Om man inte blir sjuk. Så idag har det varit skåprensning. Bönor är lagda i blöt och en stor gryta linser har kokats. Linsgrytan smaksatte jag med egenhändigt plockade kryddor från Toscana. Tänk att det växte rosmarin vid hotellets pool. Lagerblad hittade jag vid en ödegård i Val d´Orcia. Det kändes fint med lite Toscanska dofter i köket idag.

Egenhändigt plockade lagerblad

Vackra Toscana!

Om tröstnappar........

Ynk......
Fy vad lätt det är att tycka synd om sig själv när det är täppt överallt, värker i halsen och man knappt orkar hålla sig upprätt.
Då är det lätt att falla till föga.....
Det lokala köpcentret sålde colanappar för 14 kr kilot. Mmmmmm......
Tänk att få krypa ned i soffan med en filt och sätta på en favoritfilm sugandes på en colanapp. Det ultimata förkylningsläget skulle jag vilja kalla det.
Jag föll för napparna.......2,5 kg colanappar! För säkerhets skull läste jag på innehållsförteckningen för att försäkra mig om att de inte var alltför onyttiga. Inte ett enda E ämne kunde spåras. Där föll det sista motargumentet.
Så nu ligger jag här med 2,5 kg nappar. Hur gör man för att få i sig 2,5 kg colanappar utan att gå upp 2,5 kg? Den ekvationen tål att sugas på.....

Och ute skiner solen

Förkylt läge......

Veckan har varit lugn. Så lugn. Jobbet har flutit på utan mankemang. Jag har gått och lagt mig i tid om kvällarna. Ronja och jag har motionerat varandra. Det har varit kallt. Det har varit och är mycket vackert ute.
I fredags fick jag ont i halsen och huvudet. Därför fick jag ställa in helgens aktiviteter. Goda vänner från Eskilstuna skulle komma och hälsa på idag. De skulle sova över. Ikväll skulle några andra vänner också dyka upp. Vi skulle ha ätit en god middag tillsammans. Korkat upp ett par flaskor italienska viner. Pratat gamla minnen......om Afrika.
Berättat lejonhistorier......för vi har sådana. Bättre än de som någonsin berättats........






Men det får bli en annan dag......

Ingen rim och ranson.....

Men fullt med rimfrost. Såååå vackert. Såååå kallt. Vår arbetarbarack har förvandlats till en kamouflerad igloo. Vattnet var fruset, toaletten fungerade inte, vi huttrade och hänglåset till snickeriet hade frusit fast!

Vad göra? Vi lade beslag på verksamhetens buss och åkte ut till havet för att njuta av allt det vackra. Bussen var varm......efter ett tag stannade vi vid en pizzeria och åt lunch. Pizzan var varm. Vi blev mätta.

Jag har en stor mätt mage.

Lugnet efter stormen.....

Idag har vi en strålande vacker vinterdag. Bortsett från en isande vind är det inget som påminner om gårdagen. Vägarna är åter framkomliga och människorna är ute och rör på sig. Jag undrar hur många som tog sig till jobbet igår? Alla bussar var inställda och det var snudd på omöjligt att ta sig till tunnelbanan om man inte ville pulsa i halvmeterhög snö. Vilken tur att jag var ledig! Efter en vecka med temperaturer runt noll är det åter minusgrader och knaster under kängorna. Snödropparna får blomma vidare under snön....

Inställt pga snökaos!

Det är inte så ofta jag ställer in mina aktiviteter pga vädret. Speciellt inte om jag planerat in något jag tycker om. Jag och en väninna skulle träffas i det lokala köpcentret under eftermiddagen. Hon bor rätt nära och jag en bit därifrån. Det var meningen att jag skulle ha bilen med mig för att göra några inköp på vägen hem.

I går kväll började det snöa kraftigt här i Stockholmsområdet. Mannen bredvid erbjöd sig därför att hjälpa mig med att skotta fram bilen. Men vi fick knappt upp ytterdörren!

När vi väl var ute började vi skratta! Det var minst en halv meter snö som kommit under natten! Snön gick upp till rutorna på bilarna och bilarna hade vuxit till två gigantiska "suvar". Jag ringde min väninna och sade att jag fick ta apostlahästarna i stället.

- Nej, gör inte det! Det är inte plogat någonstans och det kommer att ta dig över en timme att ta dig hít!

Kjol och kängor i en halvmeter snö? Ha, ha, ha.......vilken syn!

Jag och mannen bredvid skottade i 40 minuter för att få fram bilarna. Nu är det bara att vänta på plogbilen!

Godis och uppmuntran.....

Detta är min enda godisbild och lakritsstänger smakar nästan lika bra som Dajm.

Idag hittade jag två Dajm i min väska.....ditlagda av någon jag tycker om. Det låg en liten lapp där också

" Du är värd beröm " . Någon tycker tydligen att jag behöver lite uppmuntran.....

Godiset fick mig att tänka på mannen bredvid. Han har nämligen alltid varit populär bland bekantskapskretsens små damer. Vid tillfällen då han bar kavaj fylldes hans kavajfickor för det mesta med godis som de små damerna lade ner i obevakade ögonblick. Att mannen bredvid är förtjust i godis behöver knappast tilläggas. Nu när damerna är lite större får han kramar istället. Det är han också rätt förtjust i. Men det kommer nya generationer med små damer.....och de fortsätter att fylla hans fickor med godis. Hur han bär sig åt? Jag har inte en aning? Men idag fick även jag godis och hur jag bar mig åt har jag inte heller en aning om?

Fyra hjärtan.....

och inte bara ett....

Mitt namn åtföljt av fyra hjärtan. Så stod det på ett paket som jag fick helt oväntat av en väninna denna vecka. Inuti låg ett par hemstickade varma sockor. Hon hade tänkt att mina fötter skulle hållas varma resten av denna vinter och flera vintrar framöver. Det värmer inte bara fötterna när någon tänkt på mig varje maska som stickats.....det går nämligen många maskor i ett par sockor.

Krukväxtväxarmånaden

När jag var yngre kallade jag februari för "krukväxtväxarmånaden". En period i tonåren hade jag dille på att ta skott och se hur jag kunde föröka växter. Jag tog skott överallt där jag kom åt och hade över åttio krukväxter i mina föräldrars radhus. Till grannens stora glädje, måste jag tillägga, det tog nämligen flera timmar att vattna dem när vi var på semester.
I februari tog växtligheten ny fart efter vintern och det växte så det knakade i alla fönster. Det är härligt när ljuset återvänder till våra breddgrader......

Det är inte bara jag som har krukväxtdille!

Här hinner man inte sitta och häcka.....

Ha, ha.......här försöker man skaffa sig fritid och så blir man upptagnare än någonsin. Jag återkommer......
Bjuder på lite bilder så länge....
Höst i Alperna är väl aldrig fel? Vi bilade upp genom Dolomiterna från Venedig och hade toppenväder hela tiden.